Livet
Jag har funderat lite på det här med livet. Man föds och åren går, plötsligt fyller man sju år och får börja skolan, sen fyller man tio och blir två siffrig! Tiden rullar iväg och en vacker dag slutar man nian, och får till hösten börja gymnasiet. Gymnasie tiden går extremt fort och olötsligt står man där i sin vita klänning, eller svarta kostym med mössan på huvudet och sjunger studentsången. Man har då blivit vuxen, man får "kliva ut i vuxen världen" som alla lärare/familj/släkt säger...vilken vuxen värld säger jag då?
Iallfall, man får frågan "vad ska du göra nu" X antal gånger och det vanligaste svaret är nog, "jag är så skoltrött nu så jag ska t ett år med bara jobb och kanske en och en annan resa". Man jobbar, reser och sen kommer nästa höst och man börjar plugga.
Fyra, fem år senare är man färdig utbildad, hittar karl som man anser sig vara rätt, flyttar ihop och gifter sig. Nått år därefter avslöjar man den stora händelsen att "vi väntar barn". Ungen kommer, växer upp, man får kanske två till och plötsligt vaknar man en morgon och är pensionär.
jaha, det var det livet? ska det vara så? Jag är i det stadiet nu att jag söker fortfarande efter vad jag vill bli, sen kommer jag antaligen att utbilda mig och sen? ha det jobbet hela livet? Och bara få gå och vänta på att falla av pinn?
Är detta livet?
Iallfall, man får frågan "vad ska du göra nu" X antal gånger och det vanligaste svaret är nog, "jag är så skoltrött nu så jag ska t ett år med bara jobb och kanske en och en annan resa". Man jobbar, reser och sen kommer nästa höst och man börjar plugga.
Fyra, fem år senare är man färdig utbildad, hittar karl som man anser sig vara rätt, flyttar ihop och gifter sig. Nått år därefter avslöjar man den stora händelsen att "vi väntar barn". Ungen kommer, växer upp, man får kanske två till och plötsligt vaknar man en morgon och är pensionär.
jaha, det var det livet? ska det vara så? Jag är i det stadiet nu att jag söker fortfarande efter vad jag vill bli, sen kommer jag antaligen att utbilda mig och sen? ha det jobbet hela livet? Och bara få gå och vänta på att falla av pinn?
Är detta livet?
Kommentarer
Postat av: emma
livet är kort och gott det man gör det till, det är jag väldigt säker på. leva på föreställningar om så här "borde" det bli eller så här "borde" jag göra, det förstör nog mest! du är en sådan som klarar av att gå bortom det och gå din egen väg, det är nåt jag är säker på! följ ditt hjärta och gör det du känner att du vill göra. försök verkligen leva som du vill, inte som du tror att du "borde" göra!
älsk!
Postat av: Anonym
"Människan vet ej om att hon föds, hon är rädd för att dö och hon glömmer att leva"
Så Maria, glöm inte bort det viktigaste, lev ditt liv medan du kan :)
Trackback